Olivia
Jag fick en fråga om vad jag hade haft för hästar :D och jag tänkte börja skriva om ett inlägg om min första EGNA häst :D
Hon hette då Olivia och var en kallblodstravare född -93, med frysnr S3002 :P hon var efter: Kingepegg undan: Bodaflickan, hon hade även ett föl som gick vid sidan om henne som heter Tindra, och var ett skäcksto efter en stor halvblodshingst vilket namnet på den ja inte kommer ihåg XD
Men hon bor iaf upp i Ökna i örebro!
Olivia var runt 160 i mkh, och Westerntränad, och kunde alla grunderna i western såsom spinning, slide stop mm :D
Hon blev stallets maskot för hon var underbar, dock hade vi mkt jobb, hon kunde inte stå själv i stalelt för då blev hon oxtokig, men efter träning såå kunde hon vara själv utan problem dock sprang hon som en galning i hagen om hon vart själv ute!
Jag kunde inte rida henne så ofta då hon var väldigt svår, och skenbenägen, men det berodde troligtviss på smärta vet vi så här i efterhand :(
olivia var verkligen en underbar individ, hon var sååå mysig att rida när hon skötte sig, hon var verkligen en drömhäst!
Men eftersom hon inte var världens bästa första häst, så skulle vi sälja henne för att sedan kunna hitta en bättre första häst till mig, jag grät varje gång någon provred henne, konstigt nog är det sjukt svårt att se någon provrida sin häst inför försäljning, det var hemskt, men det var iaf en som vart intresserad och ville köpa henne, så besiktningen vart beställd och vi åkte upp med henne till Rymond Tegel för en besiktning, men HON VAR HALT :(
Vidare upp till ATG för massa undersökningar, kändes som om jag bodde där stundtals, var där hela dagar, dom hittade inget fel på henne alls, såå hon vart utdömd, min fina fina springare skulle få somna in!
minns att min syster ringde mig och sa att vi hade fått en tid för avlivning på Nerikes slakteri, och mitt liv rasade ihop, jag gick in som i en bubbla! minns sista önskan för henne var iaf att hon inte skulle gå till livsmedel, och det gjorde hon inte heller!
och minns att kvällen innan, såå ville jag inte lämna henne, jag stod vid hennes box, gav henne alla godsaker jag kunde ge henne och i mängder, det var ju trots all hennes sista måltid, för kl 8 dan därpå så skullle hon inte finnas kvar längre :`(
Jag var kvar långt in på natten, satt i hennes box och bara grät med hennes mule i knät, minns att jag tänkte att det var min sista stund med henne och att ja aldrig mer skulle få se hennes fina blick, aldrig mer få känna hennes ljumma andedräkt mot min kind, aldrig mer känna hennes doft, aldrig mer få sitta på hennes underbara rygg ALDRIG MER!
Jag har nog aldrig gråtigt såå mkt som jag gjorde när jag såg hennes blick när jag gick ut från stalldörren den kvällen, det såg ut som hon visste vad som skulle hända och att det var sista gången vi sågs, att gå hem den mörka juni natten har aldrig varit såå hemsk och så lång!
jag kunde inte somna den kvällen för såå fort jag blundade såg ja hennes ögon framför mig och hörde hennes gnägningar, och hennes man som fladdrade i vinden!
Min fina Olivia finns inte mer, men hon kommer alltid finnas innom mig!
VILA I FRID!
Hon hette då Olivia och var en kallblodstravare född -93, med frysnr S3002 :P hon var efter: Kingepegg undan: Bodaflickan, hon hade även ett föl som gick vid sidan om henne som heter Tindra, och var ett skäcksto efter en stor halvblodshingst vilket namnet på den ja inte kommer ihåg XD
Men hon bor iaf upp i Ökna i örebro!
Olivia var runt 160 i mkh, och Westerntränad, och kunde alla grunderna i western såsom spinning, slide stop mm :D
Hon blev stallets maskot för hon var underbar, dock hade vi mkt jobb, hon kunde inte stå själv i stalelt för då blev hon oxtokig, men efter träning såå kunde hon vara själv utan problem dock sprang hon som en galning i hagen om hon vart själv ute!
Jag kunde inte rida henne så ofta då hon var väldigt svår, och skenbenägen, men det berodde troligtviss på smärta vet vi så här i efterhand :(
olivia var verkligen en underbar individ, hon var sååå mysig att rida när hon skötte sig, hon var verkligen en drömhäst!
Men eftersom hon inte var världens bästa första häst, så skulle vi sälja henne för att sedan kunna hitta en bättre första häst till mig, jag grät varje gång någon provred henne, konstigt nog är det sjukt svårt att se någon provrida sin häst inför försäljning, det var hemskt, men det var iaf en som vart intresserad och ville köpa henne, så besiktningen vart beställd och vi åkte upp med henne till Rymond Tegel för en besiktning, men HON VAR HALT :(
Vidare upp till ATG för massa undersökningar, kändes som om jag bodde där stundtals, var där hela dagar, dom hittade inget fel på henne alls, såå hon vart utdömd, min fina fina springare skulle få somna in!
minns att min syster ringde mig och sa att vi hade fått en tid för avlivning på Nerikes slakteri, och mitt liv rasade ihop, jag gick in som i en bubbla! minns sista önskan för henne var iaf att hon inte skulle gå till livsmedel, och det gjorde hon inte heller!
och minns att kvällen innan, såå ville jag inte lämna henne, jag stod vid hennes box, gav henne alla godsaker jag kunde ge henne och i mängder, det var ju trots all hennes sista måltid, för kl 8 dan därpå så skullle hon inte finnas kvar längre :`(
Jag var kvar långt in på natten, satt i hennes box och bara grät med hennes mule i knät, minns att jag tänkte att det var min sista stund med henne och att ja aldrig mer skulle få se hennes fina blick, aldrig mer få känna hennes ljumma andedräkt mot min kind, aldrig mer känna hennes doft, aldrig mer få sitta på hennes underbara rygg ALDRIG MER!
Jag har nog aldrig gråtigt såå mkt som jag gjorde när jag såg hennes blick när jag gick ut från stalldörren den kvällen, det såg ut som hon visste vad som skulle hända och att det var sista gången vi sågs, att gå hem den mörka juni natten har aldrig varit såå hemsk och så lång!
jag kunde inte somna den kvällen för såå fort jag blundade såg ja hennes ögon framför mig och hörde hennes gnägningar, och hennes man som fladdrade i vinden!
Min fina Olivia finns inte mer, men hon kommer alltid finnas innom mig!
VILA I FRID!
Kommentarer
Trackback
